Grusa

I fredags var annonserna i tidningen.  Riktigt otäckt att se en nära väns dödsannons. Familjen annons var himla fin och jag är nöjd med vår också. Ansvarig på tidningen var jättegullig och satt med mig i telefon i nästan 40 min och mailade fram och tillbaka olika förslag för att få till texten så bra som möjligt.

Nu på fredag är det begravning. Mycket att tänka på inför det. Blombukett, handblomma och sådant. Skall skriva ett brev till henne också som jag vill att hon ska få med sig. Inför begravningen är det mycket blandande känslor. Kommer troligtvis att bli lättare att förstå och ta in att det verkligen har hänt. Men hur orkar man förstå en sådan sak?

Fredag är också den dag vår B-uppsats skall in. Vi har en hel del att jobba med denna vecka men jag tror att det kan bli en riktigt bra uppsats. Vi skriver om formella ledares pedagogiska verktyg för att motivera sin arbetsgrupp. Himla spännande och det är intressant att se hur pedagogik och ledarskap går hand in hand.

 Bästa Åsa kommer att sitta hos mig tisdag onsdag och torsdag och skriva och det är skönt att kunna ha hundarna hemma. Sist Åsa var här och satt med stora gravidmagen i soffan med datorn i knät visade Mixa upp sitt charmigaste jag. Om och om igen skulle hon upp och stå på Åsas mage och trycka upp den mumsiga (äckliga) tuggpinnen i ansiktet på henne. Ja, vi har inget problem med resursförsvar i den där hunden i alla fall. Problemet är väl snarare att hon så gärna vill dela med sig av det goda :P

Förra helgen gjorde Mixa MH med en mycket nervös matte i kopplet. Hälsning, samarbete (med testledare) leklust och gripande fick hon femmor på. Inga problem att engagera sig i testledaren inte. Fyra på hantering, lillan var inte överförtjust i att testledaren höll henne i halsbandet. Sötast var hon under dragkampen med testledaren (trea) Hon lekte och drog så fint och när testledaren reste sig lite och blev passiv gjorde hon precis som hon lärt sig. Spottade ut och satt sig så fint och väntade. Gullhjärtat!

Vid harjakten sprang hon med full fart efter, men grep inte utan vände och kom tillbaka. Först sprang hon mot mig men tydligen var matte himla tråkig så då rusade hon rakt in i publiken i stället. Stackars matte skämdes inför uppfödare och kullsyskonens hussar och visste inte alls vad jag skulle göra. Försökte med ett mycket lamt (”Mixa kom”) och ansträngde mig hårt för att låta trevlig och positiv. Mixa lyssnade inte alls. Såg inte sin förtvivlade matte som inte visste vad hon skulle göra. Kändes som en evighet med lagom roade testledare och domare och desto mer fnissande publik, och till slut frågade jag ”Vad får jag göra egentligen?” . Hade testledarens uppmaning i bakhuvudet om att ”idag ska man inte ha hunden under någon som helst lydnad”. -”Kalla på henne du!” Sa testledaren och jag undrade om det bara var jag som hörde mina desperata försök att vara mer spännande än publiken (Mixa gjorde det ju inte i alla fall).  Pia kom till undsättning och sa åt mig att ryta i åt henne och jag fick fram en strängare ton på rösten vilket resulterade i att det lilla monstret fjäskade mer för de andra. Tillslut pressade jag fram ett bestämt ”Lägg dig ner!” och Mixa satt sig ner. Kopplade upp och gick sammanbitet tillbaka till testledaren som klämkäckt sa ”Ja, nu blev det ju lydnad i alla fall”.

Aktiviteten fick hon en femma på och aktiv var hon! Det var inte kul att stå med matte under ett träd i skogen när alla andra stod en bit bort och tittade på. Säkerligen påverkade min irritation över föregående rymmarincident den lilla hunden som vankande och pep mest hela tiden.

Annars tycker jag så här i efterhand att hon skötte sig mycket fint. Etta på skotten vilket såklart var himla skönt. Ingen kvartstående rädsla på något moment – men hon var klart den vaktigaste mot spökena innan hon förstått att det var roliga människor bakom lakanen.  Det är väl iof skönt att hon har koll på konstiga saker som kommer mot oss – så länge det inte sitter i om jag säger att det är ok.

Det var så kul att gå MH:t och jag är stolt över min lilla pärla. Framförallt kul att träffa kullsyskonen med hussar och mattar. Lite komisk otur hade vi men tror inte det påverkade resultatet alls. Under aktivitet flög en helikopter precis över oss och när Mixa var på väg ut för att kolla in människan på avståndsleken kom en cykel från ingen stans och cyklade rakt förbi henne där ute i skogen. Dumpen pluppade upp när vi var jättenära den (antagligen gick jag rätt fort) och när testledaren skulle ta mixa och gå iväg med henne kastade hon precis innan iväg en pinne rakt framför nosen på henne. Klart den skulle bäras med på promenaden :-)

Vi har både Mixas och Myrras MH på film. Men jag vet inte hur vi ska få in den på datorn. Skivan vi fick av Johan fungerade inte- så vi får leta vidare.

Efter MH:t drog vi vidare till Knivsta för lagtävling och jag och Mixa var med för att heja på Hypermix och Cefeus änglar. Träffade massor med trevligt kelpiefolk och till och med de vana inbitna kelpieägarna tyckte att Mixa var helgalen. Det är hon- men jag tycker det börjar gå åt rätt håll. Fick massor med matnyttiga tips av Jonas och Sarah om fokusträning i lydnaden. Nu är jag sugen på att ligga i lite med lydnadsträningen igen.

Himla kul är att vi bildat en liten bruksgrupp som skall träna till sammans varje vecka med fokus på söket – men även uppletande, patrullstig och lite annat smått och gott. I söndags fick Mixa prova sök för första gången detta året och hon var skitduktigt och engagerad. Carro och Mickis blev imponerade och jag stolt. Såklart :D

Nu ut i spöregn med djuren innan Åsa kommer. I dag skall vi skiva metoddiskussion och fila på abstraktet.

“Don't you worry about the distance
I'm right there if you get lonely
Give this song another listen
Close your eyes
Listen to my voice, it's my disguise
I'm by your side”

Sov gott gullhjärtat!