Vinnarchips

Tror aldrig att Icas lättsaltade potatischips smakat så gott som idag. Vilket team vi är jag och min prinsessa. Jag trotsade förkylningen och febern så att vi tillsammans lyckadas gå in och köra med riktigt härlig attityd och vinna agilitytrean. Det gick inte särskilt fort -  Jissa har tappat lite fart -  men trots det var vi 7 sekunder under referenstiden. Är ovanligt nöjd med loppet banan gick som på räls. Inga problem!  Priset var folksam försäkring (wee) och chips :P

Lilla Mixa har skött sig exemplariskt idag. Tror att även hon haft en riktigt bra dag. Massor med snälla människor och hundar som gett henne uppmärksamhet. Då och då har hon tagit en tupplur i buren, vilken hon trivs i som attan. .

Gävle visade verkligen framfötterna i Hofors. Stina, Lena, Barbro och Lotta fick också rosetter och Emelie och Hydro körde ett klockrent nollat lopp som föråkare i agilityettan. Grymt. Även Karin och Tim gjorde riktigt bra i från sig och nollade hopploppet. Grattis alla!

Nu är det synd om matte. Jag är verkligen inte kry. Och jag avskyr att vara sjuk. Positivt är att Mixa fick bevisa att det går utmärkt att vara sjuk med en kelpievalp. Hon låg med mig i soffan hela dan igår och hade det mysigt till husse kom hem och kunde ta en lite längre prommis.

Någon dag snart ska jag uppdatera med lite bilder från vår semester i Mariestad och Skövde men nu måste jag vila upp mig och ladda inför träningstävlingen i Sandviken i morgon.

Tack till världens bästaste coach och träningskompis som hjälpte till med banvandring och uppvärmning av hund inför vinnarloppet.

Jag har haft en grym dag!



Hälsa fint.

Finns så mycket som är roligt att träna och leka med den lilla svarta och "gå fint" och" hälsa fint" hör inte till de kategorierna. Jag tycker helt enkelt det är urtrist samt svårt att vara konsekvent och hitta de bästa belöningstillfällena. Att hon ibland leker draghund under promenaderna är ju bara vi som lider av, men Mixas hälsningsceremonier där smaka på öra och näsa är ett ständigt återkommande moment är det få som uppskattar. Med oss är hon jätteduktig. Hon vet att vi inte hälsar tillbaka när hon bits men blir himla roliga när hon pussas. Dock är det lite svårt att instruera främlingar om hur man bäst hälsar på spökplumpen och två gånger nu har karlar (vad annars?) försökt att uppfostra mitt hjärta genom nejjande och morrande då hon vill få sig en smakbit eller klättra på benen får att nå upp bättre.. Att jag säger " vi har inte lärt henne hälsa fint än" hjälper inte. De morrar inte åt mig för det utan det är lillan som får ta konsekvenserna.
I dag tog jag i alla fall tjuren vid hornen då vi skulle träffa Sophia som gärna hjälpte till. Det gick faktiskt över förväntan. Sophia var jätteduktig på att vända ryggen till vid hopp och bitande och klappa och gosa då Mixa gjorde rätt. Jag stod bredvid med klick och godis och försökte pricka in alla tassar i marken och en enbart pussande mun. Duktiga valpen koncentrerade sig noga för att förstå vad vi ville ha fram och relativt fort byttes studshoppen mot stabil stå-pussa-position. Kul. Nu ska jag bara försöka hålla i detta och träna med alla vi möter. De jag inte tror kan vara till hjälp får väl helt enkelt inte hälsa på henne då.

Välkomsthälsningar när matte kommit hem från jobbet

I lördags samlade jag och Christian vuxenpoäng genom att gå på bröllop. Det var våra kära vänner Soile och Andreas som äntligen bytte ringar och passade samtidigt på att döpa Mathias. Vackrare tillställning får man nog leta efter. Vi var där hela dagen och en bit in på natten och hade så trevligt. Att jag stod och snyftade konstant under cermonin får de leva med om de bjuder en sådan lättrörd person ;). Mixa fick den stora äran att tillbringa lördagen och halva söndagen i Karlholm hos Skåne och Bjarne. Tack snälla för hjälpen, vet att hon hade det toppen hos er!

Från möhippan:


Från bröllopet:


Hade tänkt skriva lite om i onsdags då vi följde med Bjarne och Freia till Stockholm för att coacha dem när de tävlade och om allt annat kul vi hittat på och vilken ljuvlig valp vi har men jag orkar inte nu. Har jobbat alldeles för mycket senaste tiden och är rejält trött på kvällarna. På måndag har vi äntligen en veckas ledigt och ska passa på att åka ner till familjen i Mariestad. Ska bli spännande att se vad spökplumpen tycker om att åka tåg.

Från tävlingen. (Sanna - Coach eller personlig assistent? ;-P)



Ibland sent på nätterna då hundarna sover lugnt passar vi människor på att spela lite risk:




Kan i alla fall avsluta med att berätta om något riktigt trevligt som växt ut... en ny klo! Enligt Gry skulle detta vara omöjligt då de knipsat av en liten bit av tåbenet men Mixa gör det omöjliga möjligt ;). Hon är inte bara ovanligt söt och klok och underbar - hon är ett medicinskt under också! :P

RSS 2.0